”Fiber ända fram”

”Visst, kopparnätet är basen för bredband i Sverige i dag. Men så kommer det inte alltid att vara. Vi ser framför oss ett nytt modernt bredbandsnät byggt med fiber ända fram eller väldigt nära hushållen.”

Anders Bruse

Affärsområdeschef för bredbandstjänster Telia Sonera

Debattinlägg under rubriken ”Kopparnätet inte enda basen för bredband”, Dagens Industri, 12 april 2007

Fiber går om adsl

”Fiberoptisk anslutning till bredband går nu om adsl noterar Japans största bredbandsoperatör, NTT. […] Två av telekomjättens dotterbolag, NTT East och NTT West, summerar antalet bredbandskunder för 2006 och konstaterar att de som valt att ansluta till bredband över fiberoptiska nät har ökat till 6,08 miljoner, medan adsl-kunderna numera är 5,32 miljoner. Antalet kunder som har bredband via adsl minskade förra året med 360000 från året dessförinnan. Det är första gången operatören noterar en minskning av adsl-abonnemangen sedan tjänsten infördes år 2000. NTT hoppas på att ha 30 miljoner fiberanslutna kunder år 2010, rapporterar tidningen Asahi Shimbun. De får en uppkopplingshastighet på 100 megabit per sekund.”

Håkan Abrahamson

reporter

Nyhetsartikel, Ny Tekniks webbplats, 5 april 2007

Telia hinder för bredband till fler

”Det är viktigt att få bitströmsbeslutet på plats. Det låsta läge som vi har i Sverige hindrar en funktionell infrastruktur. I Danmark fungerar det och där kan vi också se att en större andel danska hushåll har bredband än svenska.”

Stefan Williamson

Chef för marknadsanalysenheten på PTS

Intervju med anledning av att Telia stoppar bitströmstillträde – att andra teleoperatörer får använda Telias adsl-utrustning i telestationerna – och att andra länder därför gått om Sverige i bredbandsanslutning, nättidningen Nyteknik.se, 22 januari 2007

Kapacitetsbrist på internet

”Mängden data som går över internet ökar exponentiellt och det håller inte hur länge som helst. […] Det finns en föreställning om att det ska vara fri tillgång till kapacitet på internet. Men jag tror att vi måste diskutera on det verkligen håller.”

Tommy Mårtensson

Analytiker på konsultbolaget Deloitte

Intervju med anledning av rapport från Deloitte, där företaget spår att operatörerna måste hitta nya betalningsformer för att finansiera kapacitetsutbyggnaden, Dagens Industri, 16 januari 2007

”Bygg ut fibernäten”

”Min uppmaning till operatörerna är att börja bygga ut fibernäten.”

Michael Dell

Verkställande direktör Dell

Tal på mässan CES, Computer Sweden, 12 januari 2007

Fiber enda vägen

”Fiberbaserad bredband är ett måste, enligt Michael Dell, vd för Dell. Han uppmanar operatörerna att öka utbyggnadstakten. […] Avsaknaden av fiber till de flesta hem är ett av huvudproblemen som står i vägen för hans vision av det digitala hemmet. 100 Mbit/s räcker långt, men 1 Gbit/s är bättre.”

Mikael Ricknäs

Reporter

Nyhetsartikel under rubriken ”Michael Dell hyllar fiber”, Computer Sweden, 12 januari 2007

Bredband hotar Com Hem

”Sveriges tunga kommunala bostadsbolag bygger nu snabbt ut sina ethernetbaserade bredbandsnät för triple play. Därmed öppnas dörren för att avveckla de gamla koaxnäten som hittills varit Com Hems trumfkort.”

Erika Ingvald och Göte Andersson

Reportrar

Nyhetsartikel under rubriken ”Hotet mot Com Hem”, Computer Sweden, 5 januari 2007

Unik fibersatsning i Stockholm

”Det blir fiberoptisk kabel in i varje hyresbostad. Sett ur ett internationellt perspektiv är det en unikt stor satsning.”

Crister Mattsson

Marknadschef Stokab

Nyhetsartikel om att Svenska bostäder, Familjebostäder och Stockholmshem drar in bredband i alla sina lägenheter via Stockholms stadsnät Stokab, Dagens Nyheter, 21 december 2006

Telia saboterar bredbandsmarknaden

”Långdragna rättsprocesser med överklaganden av PTS beslut hotar konkurrensen på bredbandsmarknaden. Det är budskapet i ett slags nödrop från PTS som nu hoppas på snabba lagändringar. […] I korta drag handlar det om att PTS kört i väggen eftersom dess beslut ofta överklagas i flera instanser. I rapporten framstår Telia Sonera gång på gång som skurk, även om PTS understryker att det egentliga problemet ligger i lagstiftningen. Telia har bland annat överklagat flera viktiga beslut om hur andra operatörer ska få tillgång till telestationer, och har dessutom fått rätten att inhibera besluten, det vill säga göra dem ogiltiga tills rätten avgjort frågan. […] Genom rättsprocesserna får de problem PTS försöker komma tillrätta med ingen lösning, vilket i slutändan drabbar konsumenterna.”

Mats Lewan

Reporter

Nyhetsartikel med rubriken ”Nödrop från PTS: Rättsprocesser hotar bredbandet!”, nättidningen Ny Teknik, 8 december 2005

Entreprenörer kräver bredband

”Det behövs logistik, bra bredband, central placering av företaget, personal med kompetens, stöd från myndigheterna och utbytbart affärsklimat.”

Jens Nylander

chef för företaget Jens of Sweden

Svar på moderatorfråga om vad som behövs i Hudiksvall för att locka till sig unga entreprenörer, svaret givet på ledarskapsseminarium arrangerat av Qlix på Högliden i Hudiksvall, Hudiksvalls Tidning, 9 september 2005

Bredband till fritidshus vanligt krav

”Bredband till byarna är något som kommunerna satsar på. Det är ett vanligt krav från dem som vill bo permanent i sina fritidshus.”

Tor Ekström

mäklare

Nyhetsartikel om fritidshusmarknaden, Dagens Industri, 3 september 2005

Telia saboterar

”För andra gången i år anmäler Sydkraft Bredband konkurrenten TeliaSonera till tillsynsmyndigheten Post & Telestyrelsen (PTS). Bråket gäller bland annat ADSL-tjänster, där Telia som nätägare anklagas för att ’medvetet och systematiskt sabotera’ Sydkrafts etablering på bredbandsmarknaden. Det tar alldeles för lång tid att få tillträde till telestationerna. Telia tar också ut oskäligt höga utredningskostnader. Dessutom vilseleder personal i TeliaSoneras butiker presumtiva kunder genom att säga att Telia är de enda som kan leverera ADSL-tjänster och liknande, hävdar Sydkraft Bredband.”

Björn Suneson

reporter

Nyhetsartikel, Svenska Dagbladet, 29 augusti 2005

”Varannan svensk har bredband”

”Omkring 47 procent av alla i åldern 15–74 år har bredband hemma. Tillväxten är starkast i de högre åldersgrupperna, visar en undersökning som analysföretaget Mediavision har genomfört. ’Tillväxten är mycket stark och visar inga tecken på avmattning’, skriver Mediavision i ett pressmeddelande. […] Resultaten bygger på svar från fler än 6 500 personer som intervjuats under andra kvartalet.”

Nyhetsbyrån Direkt



Nyhetsartikel från nyhetsbyrån Direkt under rubriken ”Varannan svensk har bredband”, Dagens Industri, 10 augusti 2005

Prioritera digital infrastruktur

”Den traditionella [infrastrukturen] är 100 gånger så dyr att bygga och framför allt, den är oerhört mycket dyrare att använda. Om staten anlägger en flygplats så kostar det miljarder, problemet är att det kommer med all sannolikhet att kosta tusentals kronor för varje användare, för varje resa! Om staten i stället tillser att en region får ett heltäckande fibernät så erbjuds varje hushåll att använda detta så mycket man vill för runt 200 kronor per månad. Det är alltså som om flygplatsprojektet skulle inkludera fria flygresor för alla i familjen vart man ville för två hundralappar i månaden!”

Jonas Birgersson

bredbandsguru, verkställande direktör för Labs 2

Krönika under rubriken ”Jonas Birgersson har tröttnat på statens felprioriteringar”, tidningen Attention, sommaren 2005

Ta världen med digital storm

”Sverige, med digital infrastruktur, kan och ska återigen bli världens ledande nation, för både företag och medborgare. Men då krävs vilja och mod till förändring, samt klokhet i infrastrukturbesluten. Med bredband, integritet och djävlar anamma kan vi ta världen med storm! – HALLELUJA;-)”

Jonas Birgersson

bredbandsguru, verkställande direktör för Labs 2

Krönika under rubriken ”Jonas Birgersson har tröttnat på statens felprioriteringar”, tidningen Attention, sommaren 2005

Debatt som om järnvägen

”Mycket av diskussionen kring bredband påminner faktiskt om diskussionen kring järnvägen. Dels finns ju de som hävdar att bredband kommer att ge upphov till stora samhällsekonomiska effekter och menar att detta motiverer ett starkt statligt engagemang, vilket var samma argumentering som järnvägsförespråkarna förde. Sedan finns de som hävdar att en konservativ och bakåtsträvande stat inte skall ägna sig åt bredband utan låta marknaden styra, och liknande röster fanns kring järnvägen.”

Arne Kaijser

professor i teknikhistoria vid KTH

Intervju i artikel i annonsbilagan ”Framtidens infrastruktur”, Dagens Industri, 22 juni 2005

Hellre bredband än tv

”Enligt en studie från European Information Technology Observatory, EITO, svarade 56 procent av de europeiska bredbandsanvändarna att de ägnar mindre tid till att titta på tv efter att de har fått bredband. Bara en procent av användarna uppgav att de tittade mer på tv sedan de fick bredband.”

Maria Sundén

reporter

Nyhetsartikel som refererar nyhetsbrevet Executive e-report, Svenska Dagbladet, 7 juni 2005

100 megabit i telefonjacket

”Internationella Teleunionen ITU spikade i fredags den tekniska standarden för vdsl2 – very-high-bit-rate digital subscriber line 2 – med en överföringshastighet i telenätet på 100 megabit per skund både in och ut. […] Räckvidden för den nya standarden, som heter G.993.2, är dock inte mer än 350 meter och ITU ser vdsl2 som ett komplement till bredband över optiska fiber. Fiber fram till kontors- och bostadshusen och vdsl2-trimmad kopparledning inne i husen.”

Lars Anders Karlberg

reporter

Nyhetsartikel, webbtidningen Ny Teknik, 30 maj 2005

Allt fler skaffar bredband

”De senaste siffrorna från Mediavision visar att 42 procent av alla 15–74-åringar har bredband hemma i dag. Det är 11 procentenheter högre än samma period förra året och 5 procentenheter högre än sista kvartalet 2004. […] Om ett år har hälften av alla 15–74-åringar bredband.”

Klas Granström

reporter

Nyhetsartikel, Svenska Dagbladet, 19 april 2005

Tv i realtid till hemmen behöver fiber

”Det är först när du ska distribuera tv i realtid till hemmen som fiber verkligen behövs, men där är vi inte på flera år ännu.”

Håkan Lund

telekomanalytiker och partner på Arthur D Little

Intervju med anledning av rapport från konsultföretaget Arthur D Little, Dagens Industri, 23 oktober 2003

Regeringen sviker om bredband

”Att kommunerna väljer en rad olika lösningar för bredbandsutbyggnaden, såsom radio och koppar, är inte självvalt. Det är enbart en effekt av att pengarna inte räcker till att bygga fibernät till alla hushåll. Det råder en total samstämmighet i kommunerna att man skulle vilja bygga fibernät om budgeten så tillät. Anledningen är givetvis den överlägsna överföringskapacitet det innebär. […] Faktum kvarstår att regeringen inte gör vad som krävs för att ge svenska medborgare tillgång till kraftfullt bredband, det vill säga bredband via fiberkabel. Risken är således stor att klasskillnaderna när det gäller tillgång till bredband kommer att finnas kvar.”

Kjell Westerback och Hans Wallberg

verkställande direktör på Dotcom Solutions respektive utvecklingschef för Svenska universitetsnätet (Sunet)

Debattartikel i polemik med it-minister Ulrica Messing, Hudiksvalls Tidning, 14 augusti 2003

”Bredband kortar avstånden”

”Det finns ingen infrastruktur som så effektivt kortar avstånden som internet och bredband.”

Ulrica Messing

infrastrukturminister (s)

Tal på seminariet ”Digital allemansrätt – alla blir uppkopplade”, Högskolan i Gävle, 26 maj 2003

Nytt bereende med bredband hemma

”I en ny rapport från World Internet Institute i Gävle redovisas ett mycket starkt samband mellan fast uppkoppling i hemmet och hur människor förhåller sig till nätet. Tjänster som modemanvändare undviker blir naturliga verktyg för bredbandsanvändare. Att ha datorn konstant uppkopplad är viktigt och resulterar i ett mer avstressat, spontant och frekvent surfande. Post- och telestyrelsen kom i en rapport till regeringen till liknande slutsatser: konsumenter med tillgång till bredband får ökad tillit till internet och blir mer säkerhetsmedvetna.”

Lars Ilshammar och Ola Larsmo



Debattartikel, Computer Sweden, 16 april 2003

Bredband lyft för samhällsekonomin

”Ett genombrott för bredband kan leda till att BNP i Norden skulle höjas med 180 miljarder kronor om året, enligt en rapport från IT-konsulten Accenture. […] När 10 procent av befolkningen tar del av tekniken [genomgripande innovationer] finns möjligheten att nå en massmarknad. I Sverige och Danmark har i dag cirka 13 procent av befolkningen bredband vilket gör förutsättningarna för ett verkligt genombrott goda. […] Accentures studie bygger på tanken att vissa innovationer kan driva BNP i flera decennier under förutsättning att de uppfyller sex kriterier: De kopplar samman grupper i samhället, är allmänt spridda, är tillgängliga överallt, har en låg och fortsatt sjunkande kostnad, kräver stora investeringar i startskedet och drivs av en banbrytande tillämpning. Bredband uppfyller, enligt rapporten, samtliga kriterier.”

Karin Lindström

reporter

Nyhetsartikel, Computer Sweden, 24 mars 2003

Staten prioriterar fel

”När staten tycker att en tunnel som ska spara tre minuter till Köpenhamn är en miljard viktigare än bredband tycker jag att man prioriterar fel. Vi är näst bäst i världen på bredband. Korea har gått om oss, men i Sverige satsar vi på järnvägsundergångar, tunnlar och asfalt på grusvägar i Norrland.”

Jonas Birgersson

chef för Labs 2

Intervju, Computer Sweden, 24 januari 2003

Bilda statligt bredbandsbolag

”Utbyggnaden [av bredband] är en nationell angelägenhet. Staten borde bilda ett särskilt bolag och satsa de 60–80 miljarder som skulle behövas och sedan hyra ut näten till privata operatörer.”

Maud Olofsson

ledare för centerpartiet

Artikel under rubriken ”Bredbandspolitiken döms ut” från seminarium arrangerat av Institutet för framtidsteknologi 22/1, Svenska Dagbladet, 23 januari 2003

”Bredband är statens ansvar”

”Bredband till alla skulle bli verklighet tack vare den riskvilliga marknaden. Så blev det nu inte riktigt. Men tanken är inte ny. 1845 fick greve Adolf Eugène von Rosen statens tillstånd att anlägga en privatägd järnväg som skulle ’förbinda alla rikets större städer med varandra’. […] Planen att förbinda rikets större städer blev 18 km järnväg mellan Örebro och Ervalla. […] År 1857, året efter von Rosens fiasko, lade finansminister Gripenstedt fram idén att Sverige skulle skuldsätta sig utomlands och finansiera en rikstäckande järnväg. […] Sverige lånade upp motsvarande två tredjedelar av statsbudgeten och Sverige fick sina stambanor och med dem följde företagsamhet och ekonomisk utveckling. […] Att bygga ut en IT-infrastruktur för bredband till hela Sverige har beräknats till cirka 70 miljarder. För det får man 25 000 mil fiberkabel i ett finmaskigt nät som når fram till alla. Kostnaden är alltså mindre än en tiondel av budgeten. Jag frågar mig var dagens Gripenstedt är någonstans. När vår regering vill att marknaden ska ta ansvar för att bygga ut IT-infrastrukturen begår man ett allvarligt tankefel. Det krävs en en planering och långsiktighet bortom vad marknaden förmår, är lämpad för, eller rimligen kan hållas ansvarig för. […] Nu när Internet erbjuder en revolution av minst samma magnitud som på sin tid järnvägen vore det oansvarigt att slarva bort den. Vad som behövs är att staten erkänner ett ansvar för denna infrastruktur och ser den ur ett nationellt perspektiv.”

Anne-Marie Eklund Löwinder

IT-stiftelsen

Krönika under rubriken ”Bredband är statens ansvar”, bilaga ”Comdex News”, Computer Sweden, 10 januari 2003

Skanova billig

”Slutkundspriserna på bredband i Sverige ligger 15–20 procent under övriga västvärldens priser. Digiscope kommer också fram till att svenska bredbandsmarknaden har genomgått en otrolig tillväxt under 2001 och det råder stor konkurrens om slutkunderna på den svenska marknaden. De stordriftsfördelar Skanova har gör att vi kan hålla skäliga, låga priser. Våra priser på hyrd nätkapacitet är enligt Teligens mätningar i somras lägst i världen.”

Lars-Gunnar Johansson

chef för Telias nätbolag Skanova

Debattartikel där Johansson refererar undersökning av Digiscope respektive Teligen, Computer Sweden, 16 december 2002

”Svartfiber åt alla kommuhuvudorter”

”I bredbandsfrågan överger Ulrica Messing Björn Rosengrens löfte om ’bredband till alla’, men samtidigt anser hon att regeringen inte bör sänka sin ambitionsnivå. Hur det ska gå ihop kan hon inte svara på, men hon vill i alla fall se till att alla kommunhuvudorter får svartfiber.”

Torun Bjurman

reporter

Intervju med infrastrukturminister Ulrica Messing (s), Computer Sweden, 9 december 2002

Inget bredband åt alla

”Jag tar inte de orden [bredband åt alla] i min mun. […] Däremot är det oerhört viktigt att alla har tillgång till internet med hög hastighet, men kanske inte hemma.”

Ulrica Messing

infrastrukturminister (s)

Intervju gjord av Tidningarnas telegrambyrå, publicerad i bland annat Svenska Dagbladet, 29 november 2002

Bredband via tv-mast enda vägen

Ska vi ha bredband också i de lite glesare delarna av landet finns det bara en väg att åstadkomma det till rimliga kostnader och det är att använda det digitala marknätet [för tv-sändning].”

Marita Ulvskog

kulturminister (s)

Uttalande i nyhetsartikel om Teracom och bredbandsutbyggnad, tidningen Finans Vision, 15 november 2002

Godtycke i statlig infrastruktur för bredband

”Nu utreder regeringen de statliga bolagens roll. Upplåtelse av statlig infrastruktur till bredbandsaktörer sker godtyckligt. Det finns inga regler för om och hur vägar, banvallar, master och stolpar ska ställas till förfogande för marknadens aktörer. […] Riktlinjer för hur utrymme för infrastruktur ska upplåtas ska tas fram och spelregler utformas.”

Torun Bjurman

reporter

Nyhetsartikel om pågående statlig utredning, Computer Sweden, 8 november 2002

”Telia konotrollerar bredbandsmarknaden”

”Telia har total kontroll över bredbandsmarknaden [via Skanova och adsl] och kan se till att man har lagom, det vill säga inte störande mycket, konkurrens. Genomlysningen är usel. Det faktum att Telias bredbandsverksamhet går som tåget resultatmässigt, medan resten av branschen är mer eller mindre konkursfärdig, säger något om hur bra konkurrensen fungerar i dag.”

Pontus Schultz

chefredaktör

Ledarartikel, tidningen Finans Vision, 4 november 2002

Regeringslöfte om mera bredband

”Bredbandspengarna har inte använts så snabbt [i kommunerna] som jag hade önskat. Det finns pengar, som avsatts för utbyggnaden, kvar att söka och jag vill få upp tempot. Vi ska använda de pengar som finns. Jag kommer att ha en diskussion med kommunerna för att höra varför pengarna inte gått åt. […] Företagen i hela landet ska ha samma villkor. Jag kommer att lägga vikt vid att tillgängligheten och förutsättningarna är lika överallt.”

Ulrica Messing

nyutnämnd infrastrukturminister (s)

Intervju i artikel med rubriken ”Messing: bredband åt alla” , Computer Sweden, 23 oktober 2002

Bredband för mindre bemedlade

”Bredband sprider sig snabbare i koja än slott. ’Det är boendet och inte inkomst och social status som styr utvecklingen’, säger Olle Findahl vid World Institute. Kollektiva anslutningar av bostadsområden gör låginkomsttagare till vinnare, enligt Findahl.”

Tidningarnas telegrambyrå



Notis, publicerad under rubriken ”Bredband bra i klasskampen” i tidningen Finans Vision, 8 oktober 2002

Marknaden bygger inte järnvägar och bredband

”Järnvägar, tunnelbanor och bredbandsnät uppstår inte av sig själva. […] först kommer infrastrukturen, därnäst såväl förväntad som oväntad tillväxt. Så var det med järnvägen och telefonin och hela vägen tillbaka till Göta kanal. […] när svenska politiker intresserar sig för vad som händer utanför vård/skola/omsorg hänvisar man regelmässigt ansvaret för den digitala infrastrukturen till marknaden själv – något numera även de stora telekomföretagen tycks rätt tveksamma till. Offentliga infrastruktursatsningar verkar uteslutna på förhand – men bara när det rör sig om fiberoptik och bredband.”

Lars Ilshammar och Ola Larsmo

skribenter

Kulturartikel, Dagens Nyheter, 7 september 2002

”Regeringen har fifflat bort bredbandsfrågan”

”Hade Björn Rosengren hållit sig borta från bredbandsutbyggnaden hade vi haft mycket mer bredband i Sverige i dag.”

Carl Bildt

före detta statsminister (m)

Uttalande på besök i Kista, återgivet i nyhetsartikel där Bildt anser att näringsdepartementet ”fifflat bort” bredbandsfrågan, Computer Sweden, 4 september 2002

Skillnad på olka bredbandsanslutningar

”Det är stor skillnad på att köpa ’2 Mbit/s’ och köpa ’upp till 2 Mbit/s’, men många köpare är inte medvetna om skillnaden.”

Mikael Hugo

verkställande direktör för Dataphone

Uttalande i annons från Dataphone, Svenska Dagbladet, 3 september 2002

”Ropen skalla bredband åt alla”

”Mängder av faktorer kan sätta fart på tillväxten, men uppfyller inte alla sex kraven [för stora uppfinningar likt järnvägen och elektriciteten, som en gång satte fart på den ekonomiska tillväxten]. Skattesänkningar är ett exempel. Bland de sex kraven märks att de ska knyta samman människor, vara tillgängliga för alla, de kräver stora kapitalinvesteringar och de drevs på av en häftig tillämpning, typ glödlampan för elektriciteten. Enligt Whisler finns det en faktor som uppfyller alla sex kraven och det är bredband. […] om användningen bara kunde nå över tio procents hushållstäckning i de stora europeiska länderna, så skulle det fungera som en enorm hävstång för ekonomin.”

Håkan Ogelid

redaktionschef Computer Sweden

Krönika under rubriken ”Ropen skalla bredband åt alla” om forskaren Arnim Whislers sökande efter en uppfinning eller företeelse som kan få fart på tillväxten, Computer Sweden, 5 juli 2002

”Varning för falskt bredband”

”Den som läser statistiken [som påstår att Sverige halkat efter] mer noggrant kan tydligt se att Sverige leder bredbandsutbyggnaden. Däremot finns andra länder som som har mer ADSL. Bredband, enligt den definition som fanns i bredbandspropositionen och som IT-kommissionen anger, finns inte ens i statistiken över andra länder. IT-lösningar som bygger på kabel-tv:ns och telefonins nät ger inte fullvärdig bredbandskommunikation och är heller inte lika snabb i båda riktningarna. Bredband är framför allt kommunikation mellan människor och verksamheter. Om den inte ska bli alltför ensidig måste kommunikationen självklart fungera lika bra i båda riktningarna.”

Crister Mattsson

marknadsstrateg

Debattartikel under rubriken ”Varning för falskt bredband”, tidningen Kommun-Aktuellt, 13 juni 2002

”Bredband förändrar inte näringslivet”

”Internet och bredband kommer inte att inom överskådlig tid i grunden att förändra näringslivets sätt att arbete. Däremot är tekniken ett viktigt komplement. […] Internet är ett alltför instabilt system, vare sig man är uppkopplad trådlöst eller via kabel, för att kunna tillfredsställa våra grundläggande krav i arbetslivet. […] Politikerna måste bestämma sig. Vill de fortsätta projektet [bredband åt alla för att bland annat få it-baserat näringsliv i avlägsna trakter] och är beredda till stora statliga subventioner så måste ändå initiativet komma uitfrån. Det är bara då det kan bli framgångsrikt, det är bara då subventionerna kan ge något tillbaka.”

Trond Arne Undheim

forskare

Intervju med norsk forskare som i sin doktorsavhandling ”What the net can’t do” drar slutsatser om bredband och näringslivets arbetssätt, Dagens Nyheter, 9 juni 2002

Regeringen plottrar bort bredbandsstöd

”Ännu finns möjlighet för Sverige att ta ledningen i bredbandsutbyggnad till alla människor i hela landet. Det förutsätter dock att regeringen vidtar två åtgärder. 1. Satsa på en infrastruktur bestående av optisk fiber in i företagen och hemmen. Det är enda sättet att bygga en framtidssäker infrastruktur som klarar de tjänster vi kommer att vilja använda i framtiden. […] 2. Skilj ägandet av näten från driften och tjänsterna för att åstadkomma konkurrensneutralitet. Det förutsätter att staten tar ett ansvar för ägandet av kablarna, eftersom få kommersiella aktörer kommer att vara intresserade av att bygga ut dem i hela landet.”

Maud Olofsson och Hans Wallberg

ordförande för centerpartiet respektive ledare för statliga IT-kommissionens infrastrukturobservatorium

Debattartikel där man anklagar regeringen för att plottra bort 8 miljarder i bredbandsstöd istället för att ”investera 60 miljarder för att ge alla tillgång till äkta bredband”, Dagens Nyheter, 8 juni 2002

Dags utse it-general

”Det behövs en nationell samling för att it-krisen ska vändas och Sverige behålla positionen som etta i it-världen. [… som] Ser till att pengar tas fram (lånas upp) för den nödvändiga utbyggnaden av bredband och andra framtidsinvesteringar inom it. Samordnar bättre mellan Svenska kraftnät och andra offentliga infrainvesterare som Banverket och Vägverket, så att målet, att nå alla kommuner med bredband, verkligen uppnås […] Tillsätter en ’it-general’ och/eller en särskilt it-ansvarig minister.”

Lars Hedberg

ordförande Svenska stadsnätsföreningen

Debattartikel, tidningen Finans Vision, 3 maj 2002

Regeringen har svikit sina bredbandslöften

För det första krävs bättre konkurrens på IT-infrastrukturområdet […] Post- och Telestyrelsen (PTS) måste få mer muskler för att arbeta även förebyggande. Konkurrensverket borde kunna samverka mera med PTS i frågor som rör IT-infrastruktur. För det andra så måste en samordning ske av befintlig infrastruktur som ägs av staten. Statliga myndigheter som Vägverket och Banverket försvårar i dag konkurrensen (förhoppningsvis omedvetet). Det saknas en policy för vem eller vilka som ska få tillgång till marken, hyra befintliga tomrör eller ledningar och i så fall på vilka villkor detta kan ske. […] För det tredje borde regeringen tillsätta en ’IT-general’.”

Johnny Gylling och Kjell Eldensjö

riksdagsledamöter för kristdemokraterna

Debattartikel under rubriken ”Rosengren har svikit sina bredbandslöften KD-politiker: Nu måste regeringen börja handla och sluta utreda”, tidningen Finans Vision, 26 april 2002

”Dator och internet i varje hem”

”Målet för it-politiken borde vara att alla svenskar har tillgång till dator och internet hemma. Vidare borde bredband i hemmet vara lika självklart som telefon och tv. Ett första steg vore att göra bredbandskostnader i hushållet avdragsgilla, vilket i dag är möjligt för företag. För att underlätta för de mest utsatta grupperna – den ouppkopplade tredjedelen – bör regeringen införa ett bidrag för att kunna skaffa subventionerad hårdvara. […] Att kunna ’lyfta luren’ till internet. Det ger verklig it-livskvalitet.”

Fredrik Arnander och Hidayet Tercan

ordförande respektive generalsekreterare i Transfer kunskapsnätverk

Debattartikel, tidningen Finans Vision, 26 mars 2002

Regeringen måste satsa tio gånger mer på bredband

”Regeringen tar inte IT-frågan på allvar. […] I dag har de flesta inte en bättre uppkoppling än 512 kilobit per sekund vilket är på tok för lite. Hastigheten borde vara den tiodubbla. […] För att nå en godkänd standard måste man satsa kanske 70-80 miljarder kronor. […] Vi måste försöka behålla så mycket som möjligt av Sveriges försprång inom IT-området och då måste alla i hela landet ha tillgång till en bra Internetanslutning. Då spelar det ingen roll om man sitter i ett kontor på Stureplan i Stockholm eller om man sitter i ett hus i Pajala. Man sitter i alla fall mitt i världen och kan var som helst utveckla Internettjänster som kan säljas på en världsomspännande marknad.”

Hans Wallberg

edamot av statliga It-kommissionen

Intervju där han kritiserar att regeringen bara satsar cirka åtta miljarder kronor på bredbandsutbyggnad, Aftonbladet, 22 mars 2002

Endast fiber framtidssäkert bredband

”– Regeringen måste satsa på fiber åt alla. Då vet marknaden vad som gäller och vi bygger för framtiden. Nu känns bredbandslöftet vagt, så lyder domen från ledande infrastrukturexperter efter Göran Perssons utspel om bredband åt hela EU senast 2005.”

Karl-Johan Byttner

reporter

Artikel där reportern summerar regeringscheferna Göran Perssons och Tony Blairs utspel i veckan om bredband åt alla i EU, Computer Sweden, 15 mars 2002

”Bredband nyckeln till framgång”

”Sverige riskerar att förlora sin ställning som ledande aggressiv bredbandsnation. […] Just bredbandsutbyggnaden är på sikt nyckeln till framgång inom flera områden.”

Simon Brown

chef för Microsoft i Sverige

Intervju i artikel från Tidningarnas telegrambyrå (TT), publicerad i bland annat Svenska Dagbladet, 11 mars 2002

”Bredband till alla hushåll statligt ansvar”

”Utbyggnaden av bredband i hela landet – digital allemansrätt för att tala med dåvarande centerledaren Lennart Daléus [ord] – måste vara ett statligt ansvar, precis som järnvägsbyggandet, vägbyggandet och utbyggnaden av elnätet var i huvudsak statliga uppgifter i början av förra århundradet och fortfarande är det. Regeringen måste ta det fulla ansvaret för en nationell utbyggnad av ett bredbandsnät, som når ut till alla hushåll ”

Yngve Sunesson

politisk chefredaktör (c) för Östersunds-Posten

Krönika, Hudiksvalls Tidning, 2 mars 2002

Bredband lika naturligt som vatten

”Bredband måste bli lika naturligt som att sätta på vattenkranen.”

Tony Graziano

chef för tekniska frågor på europeiska it-branschorganisationen Eicta

Uttalande i nyhetsartikel om bredband, Computer Sweden, 4 mars 2002

”Orter utan bredband är rökta”

”Nej, det är snarare så att jag anser att behovet av IT- och telekomsatsningar i krisdrabbade orter är än större idag. Bredband och avancerade logistiktjänster är fortfarande nyckeln till att attrahera företag och krisdrabbade orter som inte kan erbjuda det är rökta. […] Idag ses IT- och telekominfrastruktur snarare som en självklarhet och i det tysta sker en utgallring av orter som inte kan erbjuda sådan infrastruktur eller åtminstone väl utarbetade handlingsplaner för det.”

Lars Jeding

regeringens omställningsman för kriskommuner

Intervju där han svarar på frågan om han ändrat uppfattning om nödvändigheten av att satsa på it och bredband som han uttalade 1999, Computer Sweden, 18 februari 2002

Bredbandet är för smalt

”En markant beteendeförändring har börjat hos bredbandsanvändarna, det står klart när det visar sig att mer än 75 procent av dem som har bredband laddade ner filmer och musik regelbundet. Det innebär att internetanvändandet har börjat nå en fas där e-post- och webbläsar-surfande (smalbandstänket) får konkurrens när nätet nu på riktigt börjar bli bärare av hifi-ljud och fullskärmsvideo. […] Nätet måste rustas för mycket tunga laster snarast. […] Någon kommer att få ont i plånboken till en början, så mycket står klart, men det kommer inte att bli konsumenterna.”

Stefan Hallgren



Debattartikel under rubriken ”Bredbandet fortfarande på tok för smalt”, Computer Sweden, 1 februari 2002

Statligt bredbandsverk lösningen

”Det börjar bli dags att tänka om när det gäller bredbandsutbyggnaden i Sverige. […] Målet bör vara att samtliga hushåll i landet så snart som möjligt har tillgång till bredband. […] man väljer den teknik som är bäst lämpad beroende på var hushållet ligger. Det tycks inte vara möjligt att samla de kommersiella krafterna till att göra ett gemensamt utspel i frågan. Då återstår i princip bara att betrakta bredband som en del av infrastrukturen och skapa en myndighet som ser till att det finns bredband över hela landet. Ett bredbandsverk, helt enkelt.”

Peter Pettersson

chefredaktör för Dagens it

Krönika under rubriken ”Bredbandsverk ser ut att vara enda lösningen”, nättidningen Dagens it, 30 januari 2002

Slöseri att inte utnyttja Teracom

”Regeringen jobbar med utveckling av bredband. Teracoms infrastruktur passar den satsningen och att inte utnyttja det vore slöseri.”

Per-Ola Eriksson

styrelseordförande Teracom

Uttalande i artikel om statliga radio- och tv-sändarbolaget Teracom, Svenska Dagbladet, 30 november 2001

”Bredband för alla, inte bara för vissa”

”Vad var det som förde Sverige till it-toppen? […] Svenskens traditionella nyfikenhet på nya prylar. Hög genomsnittlig utbildningsnivå. Televerket/Teliasamarbetet med Ericsson (Ellemtel etc). Stora offentliga beställningar, bredband. Beslut om avdragsrätt för företag som gav alla anställda möjlighet att hyra/köpa datorer. LO- och TCO-datorsatsningen. Egentligen borde det bara vara att fortsätta på den vägen: Bra, ickesegregerad skola. Satsa på telemedicin. Se till att de offentliga ligger i framkant. Det digitala, fiberoptiska marknätet är en bra idé som tyvärr hittills delvis schabblats bort av näringsdepartementet. Bredband för alla, inte bara för vissa. Allemansrätt, inte rikemansrätt. Kör vi så, så har Sverige goda chanser att förbli i den absoluta it-toppen i världen.”

Robert Björkenwall

ordförande i föreningen Bredband(s)demokraterna

Insändare i bland annat Hudiksvalls Tidning, 27 november 2001

”Bredband standard i nya lägenheter”

”Bredband är inte längre en marknadsföringsgrej, det har blivit någonting som folk räknar med att få när de köper nyproducerade bostäder.”

Mats Johansson

marknads- och försäljningschef på Skanska nya hem

Intervju i artikel med rubriken ”Bredband standard i nya lägenheter”, Computer Sweden, 26 november 2001

Utan bredband som ”Porsche på grusväg”

”Fortfarande är bristen på bredband i Sverige en av de stora stötestenarna för den fortsatta utvecklingen inom IT-området. Det är först när större delen av befolkningen har sådana möjligheter som det verkliga genombrottet kan komma. Det är först då som det kan uppstå en tillräckligt stor marknad för att tillräckligt många nya, intressanta tjänster ska kunna utvecklas på Internet. […] De datorer vi använder i dag och de programvaror vi har klarar det mesta. Bandbredden är dock inte tillräcklig för att vi ska kunna göra det. Det är som om vi alla hade Porschar och Ferraris att köra med, men bara guppiga grusvägar och baklastarstigar att köra på.”

Peter Pettersson

chefredaktör för Dagens it

Krönika i webbtidningen Dagens it, 15 november 2001

Bara fibern är framtidssäker

”Svaret på Lars Hornborgs frågor är att en generell fiberoptisk infrastruktur för IT kan bära många olika tjänster och trafikslag med en avsevärt högre kapacitet, till en betydligt lägre kostnad än vad som någonsin kommer att vara möjligt med vare sig radio eller DSL [koppar]. Varje år sker en en utveckling inom lasertekniken som medger en tredubbling av kapaciteten på samma gamla fiberkabel. Radiokommunikation och koppar har redan kommit nära sin översta gräns när det gäller kapacitet, i synnerhet när det gäller längre avstånd än något 100-tal meter.”

Anne-Marie Eklund Löwinder

projektledare på statliga IT-kommissionen

Debattinlägg som svarar på frågor i tidigare inlägg från Lars Hornborg, tidningen Kommunaktuellt, 1 november 2001

”Pengar finns till vägar men inte till bredband”

”Det finns tyvärr inga pengar [till bredbandsutbyggnad], meddelas det, utöver de ungefär sju miljarder som redan har satts av till ett rudimentärt stamnät. Några veckor senare visar det sig dock att det visst fanns pengar: 364 miljarder. Fast då handlar det förstås om vägar och järnvägar. Till den ena sortens kommunikationer kan samhället alltså mobilisera resurser i överflöd, men inte till den andra. […] Svenska politiker talar sig gärna varma för bredband och kunskapssamhälle, men satsar när det verkligen gäller på betong och industrisamhälle.”

Lars Ilshammar

författare, historiker och regeringssakkunnig på digitala medier

Krönika med rubriken ovan, tidningen Kommunaktuellt, 11 oktober 2001

Bredband 100 megabit per sekund

”Tekniker som adsl och kabel [kabel-tv] är övergångstekniker som aldrig varit byggda för datakommunikation. De klarar inte de krav som framtidens tillämpningar ställer. Redan har de kapacitetsmässigt börjat nå taket.”

Martin Thunman

verkställande direktör för företaget Packetfront

Intervju där Thunman, enligt artikeln, ”definierar bredband till 100 Mbit/s och anser att ethernet är den enda vägen framåt”, Computer Sweden, 12 oktober 2001

Massivt statsstöd behövs för bredband

”Om staten blir garant för ett finmaskigt nät över hela Sverige skulle hela den negativa utvecklingen i it-branschen vändas. Om sedan investeringen skrevs av på 15 eller 18 år skulle satsningen både gå ihop och ge pengar över.” ”En sådan satsning skulle kosta runt 60 miljarder kronor. I it-propositionen har regeringen lovat mellan 6 och 8 miljarder kronor i stöd.”

Hans Wallberg

ledamot av regeringens IT-kommission

Intervju med rubriken ”Massivt statligt stöd behövs för bredbanden”, där andra citatet är reporterns summering, tidningen Resumé, 4 oktober 2001

Företagen motor i bredbandsutbyggnaden tagen motor i bredbandsutbyggnaden

”För att skynda på processen [att ge alla hushåll bredband] måste olika bredbandsaktörer sätta företagens behov framför hushållens när det gäller marknadsföring och produktutveckling. […] Om bredband ska bli var mans egendom på samma sätt som exempelvis mobiltelefonerna har kommit att bli, har innehållsleverantörer och andra bredbandsaktörer mycket att vinna på att satsa på företagsmarknaden.”

Ola Holmberg

verkställande direktör för Servecast direktör för Servecast

Debattartikel under rubriken ”Låt företagen vara motor i bredbandsutbyggnaden”, Computer Sweden, 20 september 2001

Bredbandstjänster i stor mängd om några år

”2002: Nedladdning av filer och möjligheter att se extramaterial och dylikt. 2003: Direktuppspelat material, streaming media, nya typer av nätverksspel och programuthyrning över internet. 2004: Video-on-demand och ip-telefoni. 2005: Direktsänd tv och tjänster för intelligenta hem. […] Enligt företagets rapport kommer cirka 35 procent av de svenska hushållen att ha bredbandsanslutning år 2005 och varje månad spendera ungefär 90 kronor på olika tjänster.”

Jesper Hultqivst

reporter som summerar rapport om bredbandstjänster från konsultföretaget Digiscope

Artikel under rubriken ”Tv räddningen för bredbandstjänsterna”, Computer Sweden, 27 augusti 2001

”Tv räddningen för bredbandstjänsterna”

”För att bredbandstjänsterna ska bli en miljardmarknad [i Sverige] måste bredbandet in i tv:n”

Michael Lantz

projektledare inom bredband på konsultföretaget Digiscope

Intervju i artikel om bredbandstjänster under rubriken ”Tv räddningen för bredbandstjänsterna”, Computer Sweden, 27 augusti 2001

Telia gör att Sverige tappar tempo

”Motkrafterna [som inte vill skapa förutsättningar för it-kommissionens ’bredband till hela folket’] visade sig starka och i spetsen gick Telia med sin urvattning av bredbandsbegreppet, en nedvärdering som skulle möjliggöra användningen av gamla telefonledningar istället för visionens nationella fiberkabelnät. […] Skadan på kort sikt är inte så stor, det är mer en fråga om när, inte om, en framtidsinriktad teknik tar över, men klart är ändå att Sverige tappat tempo i sin strävan att bli en av Europas ledande nationer på IT-området.”

Sture Forsberg

redaktör för Nätverksguiden

Kolumn under rubriken ”Bredband i fokus”, Nätverksguiden, juli 2001

Bredband minst 5 megabit per sekund

Det vore en välgärning om näringsministern anslöt sig till sin egen IT-kommissions definition att bredband handlar om 5 Mb/sek i båda riktningarna. Om han gjorde det skulle han inse att staten bör göra en betydligt kraftigare IT-satsning snarast om inte den digitala segregationen ska befästas.”

Helle Klein

tillträdande politisk chefredaktör (s) för Aftonbladet

Svar på inlägg från näringsminister Björn Rosengren, där han hävdar att de nya reglerna för statligt bredbandsstöd gör att kommunerna ”nu kan komma i gång med utbyggnaden”, Aftonbladet, 25 maj 2001

”Stora skillnader i bredbandsalternativ”

”Den stora skillnaden [mellan olika bredbandsalternativ] ligger i prestanda (och därmed hur länge installationen är användbar) och pålitlighet. Överlägset bästa är fibern, med en nästan obegränsad kapacitet som räcker minst 50 år och nästan total störningsokänslighet, följd av traditionella nätverkskablar som sannolikt räcker till under åtskilliga år. I botten av listan återfinns kabeltv-nät med en kapacitet och driftssäkerhet som är tveksam redan i dag. […] Helst skulle jag se att fastighetsägarna drog in fiber i lägenheterna redan när de byggdes eftersom fibern är den enda teknik som säkert och utan problem klarar alla de bredbandstjänster vi talar om idag, men vem vill lyssna på en tekniker?”

Harald Fragner

it-strateg, IDG

Krönika, tidningen Industry Standard, 18 januari 2001

Äkta bredband minst 10 megabit per sekund

”Minst 10 megabit – helst det tiodubbla – dubbelriktat och med kontinuerlig uppkoppling till hemmen är det krav du ska ställa på den bredbandsoperatör. Annars är det inte äkta bredband.”

Christian Merheim

verkställande direktör för Hårdvarubolaget

Intervju, tidningen Bredbandsutveckling, nummer 3, 2000 [december]

Definiera vad som är bredband

”Ett mycket enkelt initiativ är att ordet bredband definieras officiellt av näringsdepartementet och dess tillståndsgivande myndighet, post- och telestyrelsen. […] En sådan offensiv definition blir nödvändig som plattform om vi i Sverige även fortsättningsvis ska ligga i täten i it-ligan. Låt oss lägga ribban på en rimlig men ändå bra nivå. Minst två Mb/sek i båda riktningarna […].”

Robert Björkenwall

frilansjournalist, vice ordförande i nätverksföreningen Bredbandsdemokraterna

Kolumn där han efterlyser initiativ på it- och bredbandsområdet, Hudiksvalls Tidning, 28 november 2000

”Bredband måste definieras officiellt”

”Svenskarna ansluter sig inte till de så kallade bredbandsnäten i den omfattning som Telia och andra räknade med. […] För att vända den nedgående trenden bör nya politiska initiativ tas. Ett mycket enkelt initiativ är att ordet bredband definieras officiellt. […] Låt oss lägga ribban på en rimlig nivå. Minst 2 Mbit i båda riktningarna ger möjlighet till videoöverföring med VHS-kvalitet, den lägsta nivå vi idag accepterar på rörliga bilder. Lägg därtill att den maximala tidsfördröjningen inte får vara längre än den i våra mobiltelefoner.”

Conny Nilsson

kommunfullmäktigeledamot (s) i Stockholm och vice ordförande i stadsnätsbolaget Stokab

Debattartikel, Computer Sweden, 20 november 2000

Nytt kommunalt liv med bredband

”Kommuner som inte kan erbjuda företag bredband får väldigt svårt att kompensera det med något annat.”

Lars Jeding

regeringens kommunala ”omställningsman”, verkställande direktör för stiftelsen Sveriges tekniska attachéer

Intervju under rubriken ”Kommunerna får nytt liv med bredband”, Computer Sweden, 18 oktober 2000

Bredband tungt önskemål

”Utbildad arbetskraft, boende med livskvalitet och bredband är några tunga önskemål.”

Lars Jeding

regeringens kommunala ”omställningsman”, verkställande direktör för stiftelsen Sveriges tekniska attachéer

Intervju i tidningen Land, där han besvarar frågan ”Vad måste en kommun kunna erbjuda moderna företag?”, 29 september 2000

Stadsnäten vinnare

”Allt fler bostadsföretag ansluter sig till stadsnätens öppna bredbandslösningar. […] Många bostadsföretag tecknade avtal med Bredbandsbolaget om bredband via fiber för 4–5 år sedan. Dessa håller successivt på att löpa ut. När nya avtal tecknas vill allt fler låta många olika tjänsteleverantörer delta i näten. Anledningen är främst övergången till digital-tv. Bostadsföretagen vill inte hamna i samma inlåsning som skedde med kabel-tv-bolagen.”

Sverker Brundin

reporter

Nyhetsartikel med underrubriken ”Stadsnäten vinnare när Bredbandsbolagets avtal löper ut”, Computer Sweden, 22 juni 2005

Stadsnät gör Sverige bäst i Europa

”Sett till antalet fiberanslutningar per hushåll är Sverige bäst i klassen i EU. Anledningen är de svenska stadsnäten som är öppna för flera olika tjänsteleverantörer. […] Antal anslutna hushåll juni 2004 1. Sverige 200 000, 2. Italien 185 000, 3. Danmark 85 000, 4. Nederländerna 50 000, 5. Norge 15 000. 2005 kommer det att bli 384 625, fortfarande flest i Europa.”

Sverker Brundin

reporter

Nyhetsartikel om rapport från organisationen FTTH Council Europe med underrubriken ”Stadsnäten gynnar utvecklingen av tjänster”, Computer Sweden, 18 maj 2005

Stadsnäten ger billigare bredband

”Tjänster från kommunernas egna fibernät runt om i Sverige börjar nu bli en realitet för invånarna. Kommunerna bjuder in operatörer som har olika typer av tjänster för hushållen.”

Karin Lindström

reporter

Nyhetsartikel under rubriken ”Äntligen billigare bredband – tacka stadsnäten för det!”, Computer Sweden, 2 december 2002

”Öar av bredband”

”Det har byggts öar av bredband. Man [stadsnäten] har valt olika tekniska lösningar och olika affärsmodeller. Men det går inte att ha det på det här sättet, eftersom det förvirrar tjänsteleverantörerna. Vi är i ett tidigt skede, men nu behövs det ett reningsbad.”

Peter Dahlström

nationell samordnare för länens hantering av it-infrastrukturfrågor

Intervjusvar i artikel med underrubriken ”Ska stadsnäten fungera ihop behövs det standarder”, Computer Sweden, 1 november 2002

Stadsnäten når var tredje hushåll

”En undersökning som Svenska stadsnätsföreningen gjort visar att i genomsnitt 31,4 procent av kommunernas invånare har möjlighet att koppla upp sig mot ett stadsnät. Endast 6,9 procent har gjort det hittills. [… Lars Hedberg] bedömer att 30 till 40 procent, framför allt i tätorterna, kommer att vara uppkopplade mot ett stadsnät om fem år. […] Han ser ip-telefoni som nyckeln till lönsamhet. Genom den kan man få kunder även bland dem som inte är intresserade av internet. […] Att konkurrensen hårdnat i och med att det byggts stadsnät är tydligt. Enligt Lars Hedberg ligger priserna på tjänster ungefär 30 procent lägre i kommuner där det finns stadsnät än i kommuner där det inte finns.”

Torun Bjurman

reporter

Nyhetsartikel om stadsnät med Svenska stadsnätsföreningens ordförande Lars Hedberg, Computer Sweden, 28 oktober 2002

”Stadsnäten är räddningen”

”Stadsnäten hyr avreglerad koppar av Skanova, kopplar på egen adsl-utrustning och erbjuder tjänsteleverantörerna att hyra in sig. Konsumenterna kan enkelt byta leverantör om villkoren förändras. Stadsnäten är de viktigaste delarna i utbyggnaden av Bredbandssverige. Vill våra politiker skapa en infrastruktur som ger alla samma tillgång till internet och framtida höghastighetstjänster är den konkurrensen om kunderna och deras möjlighet att utöva sin konsumentmakt man ska titta på. Vi vill ha fler operatörer, men det viktigaste är att konsumenten har praktisk möjlighet att välja bland dem.”

Torbjörn Eriksen och Roland Palmqvist

verkställande direktör respektive CTO för Fiberdata

Debattartikel under rubriken ”Stadsnäten är konsumentens räddning”, Computer Sweden, 6 maj 2002

Sverige har bra kultur med öppna nät

”Sverige ligger så pass bra till [flest antal fiberanslutna hushåll i Europa] eftersom det finns en väldigt bra kultur med öppna accessnät. I många andra länder är ägaren också leverantören av tjänsterna.”

Hartwig Tauber

Ordförande för Fiber to the Home Council Europe, professor i e-handel på IMS University of Appled Sciences, Krems, Österrike

Uttalande i nyhetsartikel om att öppna nät gynnar utveckling av tjänster, Computer Sweden, 18 maj 2005

Staten snålar med bredbandssatsningen

”Regeringen säger ’bredband åt alla’ men är inte beredd att ta de investeringar som krävs för att förverkliga den visionen. […] Enligt IT-kommissionens beräkningar skulle det kosta 70 miljarder att bygga ut ett fibernät med en kapacitet på 5 megabit/sek i hela landet, inklusive nät mellan kommuner och in i varje fastighet. Slår man ut detta på 15–20 år så blir kostnaden bara 50 kronor per hushåll och månad. […] Marknadskrafterna kommer inte att klara av utbyggnaden av bredband på egen hand på grund av att investeringarna är för stora för enskilda aktörer. Staten måste därför ta sitt ansvar och göra en grundinvestering i fiberkabelnät som klarar framtidens krav på hög överföringskapacitet. Det är lika nödvändigt som vägar och broar för Sveriges fortsatta konkurrenskraft och välfärd och för att utjämna skillnaderna i social och ekonomisk status vad gäller tillgången till bredband.”

Kjell Westerback och Hans Wallberg

verkställande direktör på Dotcom Solutions respektive utvecklingschef för Svenska universitetsnätet (Sunet)

Debattartikel, Hudiksvalls Tidning med flera tidningar, 3 juni 2003

Regering med kluven tunga

”…först när staten separerar nätverksamheten inom Telia (Skanova) till ett fristående aktiebolag, skilt ifrån Telia, visar man att man menar allvar med att ge alla parter samma möjligheter att konkurrera på en avreglerad telekommarknad. Men denna möjlighet har staten frånhänt sig i och med fusionen med Sonera. Staten har inte längre majoritetsinflytande i Teliasonera och därmed inte heller rådighet över hur Teliasonera framgent kommer att använda accessnätet. […] Vems intresse företräder regeringen i denna viktiga fråga?”

Bengt Ekenstierna

verkställande direktör Sydkraft Bredband

Debattartikel under rubriken ”Regeringen talar med kluven tunga”, Computer Sweden, 3 februari 2003

Ersätta sex nät med ett bredbandsnät

”Visionen är att ha ett enda nät. I dag bygger vi 6–7 nät, ett telenät, ett bredbandsnät, ett kabel-tv-nät och ett antal nät för vissa fastighetssystem. […] Kommer vi dit har vi finansierat bredbandsutbyggnaden i nyproduktionen av hus.”

Claes Engerstam

chef på it-enheten på Svenska bostäder

Intervju under rubriken ”Svenska Bostäder vill ersätta sex nät med ett enda” , Computer Sweden, 20 december 2002

Statens ansvar att alla kommuner får fiber

”Hur viktigt är det att hela landet får tillgång till bredband? ’Det är viktigt eftersom den nya tekniken innebär så många nya lösningar och nya sätt att verka och agera. Och den enda som kan ställas till svars för att alla kommunhuvudorter har en uppkoppling med svart fiber, det är staten. Vi tar ett regionalpolitiskt ansvar som inte andra marknadsaktörer tar.’ Anser du att staten ska satsa mer pengar på utbyggnaden? ’Än så länge räcker pengarna och det finns pengar kvar att söka både för kommuner och enskilda personer.’”

Ulrica Messing

nyutnämnd infrastrukturminister (s)

Intervju med frågor och svar, Ny Teknik, 30 oktober 2002

”Låt bli innehållet, nätleverantörer!”

”Det finns ingen koppling mellan att leverera en internetanslutning och att leverera det den uppkopplade väljer att ladda hem. Vägverket bygger vägar. De kör inte runt oss i bussar eller bedriver taxirörelse. Telia distribuerar stora delar av Sveriges tv-utsändningar. De producerar inte tv-program. Posten bär ut brev. De skriver inte (så många) brev till oss. Telia ser till att vi kan tala i telefon med varandra. De ringer inte upp oss och undrar hur vi mår, för att prata bort en kvart. Plötsligt ser alla infrastrukturleverantörer det som sin plikt att fylla sin struktur med innehåll. Låt innehållsleverantörerna sköta innehållet. Fokusera på kärnverksamheten, bästa nätleverantörer!”

Mats Högberg



Debattinlägg under rubriken ”Låt bli innehållet, nätleverantörer!”, Computer Sweden, 4 september 2002

”Konkurrensen om bredbanden allt sämre”

”Det [bredband] är en utmärkt teknik som egentligen bara har en stor hake, marknaden domineras helt av Telia. Det är nämligen Telia som kontrollerar den sista biten av telenätet som går hem till varje bostad och därigenom lyckas bolaget [med adsl] stärka sin redan ledande position på bredbandsmarknaden. […] Regeringen hoppades tidigare att det skulle byggas nya konkurrerande nät så att Telia inte skulle bli ensam herre på täppan. I somras verkade man ha insett att det inte blir så och helt plötsligt blev det möjligt även för Telia att få del av statliga stödpengar för att bygga ut sitt nuvarande telenät för bredband med lägre prestanda. […] Problemet är bara att när Telia på det här viset kan få stöd rycker det undan fötterna för eventuella konkurrenter.”

Tomas Augustsson

reporter som bevakar bland annat it

Kolumn under rubriken ”Konkurrensen om bredbanden allt sämre”, Svenska Dagbladet, 23 augusti 2002

Telia blockerar konkurrerande bredband

”Statliga bredbandspengar ska skapa en konkurrerande infrastruktur – inte göra så att staten ger pengar till staten. Regeringen måste förhindra detta annars finns risk att Telia fullständigt blockerar utbyggnaden av konkurrerande bredband i landet.”

Bengt Ekenstierna

verkställande direktör Sydkraft bredband

Intervju i nyhetsartikel om att Telia stryper konkurrensen inom adsl genom att subventionera bredband via eget bolag samt fördyra eller försvåra för andra att etablera bredband via Telias bolag Skanova, Computer Sweden, 21 december 2001

Bredband med valfrihet

”Vad är nyttan med internet om inte valmöjligheten är total? Det är dags att det offentliga Sverige säger ifrån. Endast operatörsoberoende nät ger fri konkurrens och makten tillbaka till konsumenten.”

Torbjörn Eriksen och Roland Palmqvist

verkställande direktör respektive CTO (teknisk chef) för Fiberdata

Debattartikel under rubriken ”Ingen prioriterar konsumenten i Bredbandssverige”, Computer Sweden, 9 september 2001

Konkurrens kräver fristående kopparnät

”Det tycks vara en allmän uppfattning att ett från Telia fristående Skanova skulle gynna konkurrensen. Så är nog tyvärr inte fallet. Man glömmer bort att Skanova är det bolag i Telia som sköter i stort sett all förädling och all produktion av nätrelaterade tjänster. […] Lösningen är att bryta ut kopparnätet ur Skanova, vilket skulle tvinga både Skanova och övriga aktörer att betala samma pris för access till kopparnäten, och därigenom främja konkurrensen.”

Stefan Westman

företaget Nextra

Debattartikel under rubriken ”Bryt ut kopparnätet ur Skanova”, Computer Sweden, 20 juli 2001

Varning för bredbandsmonopol

”…ett fåtal stora bredbandsoperatörer (Bredbandsbolaget, Telia Comhem, Chello etcetera) försöker låsa kunderna till sina egna tjänster. De lockar bland annat fastighetsägare med erbjudanden om att till en låg anslutningsavgift dra fram bredband till bostäderna. Affärsidén går ut på att ’äga’ kunderna som binds upp för praktiskt taget all framtid. […] Då är det bättre om det finmaskiga nätet [stads- och fastighetsnät] byggs och drivs av lokala initiativ (energibolag, bostadsbolag, bostadsrättsföreningar etc).”

Torbjörn Eriksen

verkställande direktör för it-företaget Fiberdata AB

Debattartikel, Hudiksvalls Tidning, 2 oktober 2000

Stoppa bredbandsmonopolen

”Samhället har lagt ned mycket kraft på att avveckla monopolen på en rad marknader, bland annat el och telefoni. Det självklara vore att marknaden och infrastrukturen för bredbandskommunikation byggs upp med dessa moderna spelregler. […] Framtidens infrastruktur måste från början göras tillgänglig för alla leverantörer och operatörer. Vare sig ägar- eller avtalsförhållanden skall kunna förhindra konkurrens. En sådan lösning ger förutsättningar för en ur konsumentsynpunkt gynnsam konkurrens.”

Krister Runebrand

IT-utredare, Hyresgästernas riksförbund

Debattartkel, Computer Sweden, 23 augusti 2000

Skattesubventionera pc och internet i hemmet

”Hem-pc-reformen behöver utvecklas, inte avvecklas, om Sverige ska undvika att ramla ännu längre ner på den internationella rankinglistan kommande år. Det borde vara möjligt genom att låta reformen omfatta fler målgrupper än löntagare – till exempel arbetslösa, studenter och sjukskrivna – och fler produkter och tjänster – som internetuppkopplingar och utbildning.”

Lars Ilshammar

historiker

Krönika, Ny Teknik, 5 oktober 2005

Varning för internetpolisen

”Upphovsbrott, bedrägeribrott med mera ska enligt dessa särintressen nu bekämpas där det är billigast: hos internetleverantören. I sak har de rätt. Det är billigast att bevaka hos dessa. […] Frågan bör vara: vill vi privatisera polisen i Sverige när det gäller nätet? Om ja, hur garanterar vi rättssäkerheten? Om vi inte har svaren på dessa frågor måste vi stanna upp och nyktra till. Annars riskerar vi att filtrera bort frihet, rättssäkerhet och personlig integritet av bara farten.”

Nicklas Lundblad

vd för e-handelskammaren

Krönika under rubriken ”Bevare oss för internetpolisen!”, Ny Teknik, 14 september 2005

Internet till alla

”Post- och telestyrelsens beslut innebär att alla fasta hushåll och företag som vill ska kunna få tillgång till fast telefoni och internet till ’ett överkomligt pris’. Haken är att internetförbindelsen ska klara minst 20 kilobit/s, vilket verkar vara en lätt match i bredbandstider. I januari 2004 var det dock hela tio procent av Telia Soneras abonnenter som inte kunde nå den hastigheten via fasta nätet. Hälften av dem låg för långt från telestationen, och hälften hade så kallad delad ledning där vanlig modemtrafik är problematisk. […] Det är heller inte säkert att en upprustning av telenätet är den enda lösningen. Kravet gäller en fast anslutningspunkt i byggnaden. Den kan i sin tur vara ansluten till trådlös teknik som mobiltelefonnät eller trådlöst bredband.”

Mats Lewan

reporter

Nyhetsartikel, Ny Tekniks nätupplaga, 5 september 2005

Hellre internet än tv

”Unga människor i Europa använder internet allt mer. |…], visar en undersökning gjord av organisationen Eiaa. 7000 ungdomar mellan 15 och 24 år i åtta europeiska länder, däribland Sverige, har deltagit i undersökningen, där annonssamarbetsorganisationen Eiaa ville veta hur ungdomar fördelar sin tid mellan olika medier. Nästan hälften av ungdomarna, 46 procent, uppger att de tittar mindre på teve för att hinna med att använda internet. 34 procent talar mindre i telefon, 33 procent drar ner på tidningsläsandet, 32 procent läser färre böcker och 22 procent lyssnar mindre på radio.”

Håkan Abrahamsson

reporter

Nyhetsartikel, Ny Tekniks nätupplaga, 21 juni 2005

Spam hotar internets verksamhet

”Den flodvåg av spam som vi ser skapar kostnader och krångel för våra kunder och det accepterar vi inte. […] Internet är en av de tjänster vi erbjuder som underlättar livet för människor. Men den globala mängden spar hotar internets verksamhet.”

Marie Ehrling

verkställande direktör Teliasonera Sverige

Intervju i samband med att företaget aviserar hårdare tag mot skräppost (spam), Tidningarnas telegrambyrå (TT), publicerad i bland annat Dagens Nyheter, 4 november 2003

Oerhörd kraft i internet

”Internet har förändrat hur vi handlar, hur vi informeras, vad vi köper och hur vi kommer att se på världen. Det är en sådan kraft att vi inte ser den för dess storhet. […] Det tar 20–30 år innan samhället är omstöpt. Det beror även på att det måste växa fram en teknikanpassad generation som förstår att använda tekniker och ge den en rationell tillämpning och funktionalitet. […] Nätet har under åtta år gått från klarhet till klarhet och i dag sker samhällsbesparingar och informationsöverföringar som var otänkbara. […] Tänk. Och du förändrar världen. För internet är verktyget som är vår tids mest outnyttjade resurs och som väntar att bryta ny mark.”

Jan Kallberg

debattör

Debattartikel, Computer Sweden, 10 februari 2003

Telia snedvrider adsl-konkurrens

”Samtliga adsl-operatörer förutom Telia betalar mellan 240 och 250 kronor per månad och adsl-abonnemang till Skanova. Telia, med sina 279 000 adsl-kunder av fotalt 379 000 i Sverige, betalar betydligt mindre eftersom Skanova subventionerat priserna till företag med fler än 100 000 adsl-kunder. […] Skanovas subventionerade priser till landets enda stora leverantör snedvrider konkurrensen och förtjänsten går direkt till Telia […] Ett alternativ är att svenska staten släpper ägandet i Telia och tar över Skanova, något som Tele 2 redan föreslagit.”

Per Danielson

branschredaktör Computer Sweden

Kommentar till nyhetsartikel om att Skanova tar ut för höga grossistpriser på adsl, Computer Sweden, 25 november 2002

Stor småföretagsmarknad för internet

”I dag har 89 procent av företagen någon form av Internetanslutning, men hela 60 procent är uppkopplade via modem, som gör att den telefonanslutning är upptagen för inkommande och utgående telefonsamtal. Undersökningen visar samtidigt att 86 procent av företagen anser att det är mycket viktigt eller ganska viktigt att vara uppkopplad till Internet hela tiden och samtidigt kunna prata i telefon. […] Tre fjärdedelar av de tillfrågade företagen anser dessutom att det är viktigt att månadskostnaden för Internetabonnemanget är fast, vilket talar för adsl-anslutning eller motsvarande.”

Lars Anders Karlberg

reporter

Nyhetsartikel om undersökning där Sifo frågat 300 företag om kommunikationslösningar, nättidningen Ny Teknik, 24 september 2002

Tillväxt beroende av bra telekommunikationer

”Om det ska finnas en möjlighet också för glesbygdskommuner att utvecklas och skapa tillväxt så måste det finnas bra skola, vård och äldreomsorg. Det måste finnas bra vägar, telekommunikationer och postgång. Det är viktigt för enskilda personer och det gynnar också näringslivsklimatet. Möjligheten för företag att växa och utvecklas hänger ihop med samhällets utveckling i övrigt.”

Ulrica Messing

statsråd i näringsdepartementet

Debattartikel, Dagens Industri, 16 juli 2002

Inte nödvändigt äga bredbandsnät

”Det går bra att samabeta i varandras nät. Man kommer inte vara tvungen att äga egen infrastruktur. Vad som blir viktigt blir kraften i den tjänst man levererar.”

Per Tengblad

verkställande direktör Telenor business solutions

Uttalande i intervju om att äga eget bredbandsnät, tidningen Finans Vision 18 april 2002

Låg månadskostnad viktigt

”Det är nivån på den fasta månadskostnaden som avgör valet av bredbandsoperatör. Väldigt få tycker att uppkopplingshastigheten har någon betydelse i det sammanhanget. 200 kronor i månaden är vad de flesta är villiga att betala. Att månadskostnaden väger tyngst vid valet av operatör framkommer i ett examensarbete gjort på ekonomprogrammet vid Högskolan Dalarna. Undersökningen är gjord på uppdrag av kommunala Bitnet som driver Borlänges stadsnät. Företaget får nu rådet att trycka ännu mer på månadskostnaden i sin marknadsföring.”

Mats Lewan

reporter på nättidningen Vision

Nyhetsartikel om en marknadsundersökning, Vision, 6 augusti 2001

Frihet för bredbandskunderna

”Målet vid bredbandsetableringen måste vara största möjliga frihet för kunderna, det vill säga fastighetsägarna och de boende, samt en sund lönsamhet för operatörerna.”

Jan Tidelius

verkställande direktör på Thalamus Networks

Debattartikel om internetanvändarens frihet, Computer Sweden, 22 oktober 2000

Viktigt ha lokalt bredband med rejäl bandbredd

”I takt med att allt fler får tillgång till bredbandskapacitet i sin lokala del av internet kommer också allt fler leverantörer av till exempel underhållning och utbildning att erbjuda sina tjänster lokalt. Allianser mellan tjänsteleverantörer och operatörer blir allt vanligare, med operatören som garant för lokalt hög bandbredd och tjänsteleverantören ansluten till operatörens lokala nod. Därmed spelar inte de nationella knutpunkterna [på internet] så stor roll.”

Lars Hornborg

projektkoordinator IT Kronoberg

Debattartikel, Computer Sweden, 16 oktober 2000